Information

ORIGINE DE KARMEN ETXALARKOA

Dans le roman Propsre merimée, Carmen dit à José une phrase en basque: «Ni Etxalarren jaio nintzen et baratze txiki bat nuen» (je suis né à Etxalar et j'avais un petit jardin).

Tradition orale

Jusqu'à ce que la pastorale Karmen Etxalarkoa Pastorala soit réalisée, bien qu'il y ait eu des nouvelles de Carmen, le sujet n'a jamais été approfondi. Il a toujours été dit dans la ville que Carmen était née à Etxalar. Les anciens du lieu, à travers la tradition orale, ont fait leur existence à ce jour. Il montre la mention et la description des faits racontés par un voisin d'Etxalar à ce sujet, inclus dans le livre "Bortziriak solasean" intitulé "Histoire d'Olako Karmenen".

Le jour où il a disparu, sa veste a dû être trouvée dans les environs. Dans le passé, son domicile était à côté de la route de Baztan et, selon la légende, elle aurait été kidnappée par des gitans qui l'auraient emmenée à Séville.

L´histoire de "Olako Carmen"

Eta ola oikin istori ttiki bat badut, ta ori at… gure gurasuk auniz (indarrez) kontatzen tzuten, eta añen sartua dut, au benpin kontatu bar zaiztet. Baserri bat bazen Errotxarkorda izena zuena, ta ango yend… familiak lan egiten tzun ola oitikan urbillian. Ta pasatzen (da) erreka aundi bat onduan, erreka aundiya da, erreka kozkor bat. Eta… famila bat bizi zen Errotxarko borda ortan, badie baserriak geio ere urbill artan, oain zemait ustu dire, biñon oañikan ere aste ondarko ta… itxe rural otikan ta paratu tuzte, naiz eztien kontinun an bizi, oañik badie, badie baserrik, ta, oitukuk ta… iten tzuten lana ola oitan, iten omen tzuten. Ta baserri ortoku(k) benpin, Errotxarkordako baserriku oiek, seguro naiz, gure gu(r)asuk erraiten tzuten an lan iten tzutela.

 

Ta bazuten familia, ta, omen tzuten nixka bat benpin zanen tzuten, ek etzuten erraiten ze famili zuten, biñon nixka bat izena Carmen zuena. Eta, riada, uri… ekaizti bat izandu zen, uelde bat, eta nixka faltatu, ueldi artan nixka faltatu; faltatu ta faltatu ta akabo! ta akabo! Biño! jituk ere pasatu ziela, ta nixka ze in tzuten? Gure gurasuk erraiten zten ori beti lanekuk zarrak kontatzen tziotenak, nixka ura jituk eramin! Eta gero, atei zen nixka ura, duik[e] izanen tzen koxkorra, amar(ren) bat urte edo zazpi-

zortzi-do… Etxelar beti oroitzen, Etxelarrez oroitzen, eta Etxelar ta Etxelar, eta, jituk eraun tzuten Sebillerat, ta Sebillan jituak, pues, egin tzuten, pues, artista bat atei zen artikan. Miño ori… ori egiyva da, e! Oañikan ere ixtorietan ekartzen du ori! Miño agiz artista famosa gañerat omen tzen, Carmen… eztakit nola, eta flamenka dantzatzeko ta bueno… biñon artista-artista, Parisan barna ta… agiz artista ona

Recherche

Outre la tradition orale, un professeur japonais, Nagamine Kiyonari Nagoyako, a enquêté sur les récits et les traces de Carmen et de José pendant 30 ans, jusqu'à ce qu'il conclue que les personnages du roman Prosper Merimée existaient réellement et que Carmen était née. dans la maison Errotxen borda située dans le quartier Arrebeltzeko malda du quartier Larrapil sarriku,

La conversation en basque de Carmen et José a vraiment fasciné le chercheur. En conséquence, il a visité les villages d'Etxalar et d'Elizondo,

Carmen, Prosper Merimée-ren nobelatik, 1847.
“Dirua biltzeko ari nintzen lanean fabrikan, Nafarroarat itzuli ahal izateko, nere ama gaixoaren ondora, nere babesa bertzerik ez baitu eta baratze ttipi bat sagardoetarako hogei sagarrondorekin! Ai nire herrian banengo mendi zuriaren ondoan…..”
Baina Karmen ez zen edonolako neska gaztea. Bere askatasunaren aldarrikapena islatzen duten bertsetek ederki agertzen dute bere arima:
“Ezin zaitut jada maite.
Ez dut zurekin bizi nahi.
Cañi sortu bait nintzen ni.
Libre naiz, hilko naiz Cañi. “
(Karmen Etxalarkoa Pastorala. Gerardo Mungia. Pintxe. 2017.)

 "Carmen" roman

L'écrivain Prosper Merimée est né à Paris en 1803; Même s'il était un amoureux de la littérature romantique, il obtint le plus grand succès avec les romans historiques, les romans courts et les contes. Prosper Merimée a visité Euskal Herria car il avait été envoyé par le gouvernement français pour créer un catalogue de monuments historiques. Il y rencontra María Manuel Kirkpatrick, comtesse de Montijo. Celui-ci a eu beaucoup de contacts avec Iparralde, mais surtout avec les voisins de Sara, et lui a parlé de traditions, de légendes et de privilèges.

Une des légendes fait référence à l'histoire d'un malfaiteur qui a assassiné son amant.

Dans le roman "Carmen", il y a deux protagonistes, José Lizarrabengoa et Carmen. José est originaire de Baztan, né à Elizondo. Au début, il nous présente comme un militaire, mais il finit par devenir déserteur, voleur et meurtrier. Carmen, en revanche, est née à Etxalar; Belle femme bohème, manouche et amoureuse de la liberté et de l'indépendance qui le défend avant tout.

 

L'histoire de l'amour impossible est racontée et les passages haineux de la haine sont révélés. L'histoire est située au XIXe siècle dans différents endroits de l'Andalousie (Séville, Cordoue et Cadix).

La vie et la mort mêlée, c'est l'histoire d'une tragédie et Carmen devient l'image de la liberté, de l'érotisme et de la souffrance. Le roman Carmen a été la source de nombreuses œuvres, dont l'opéra de George Bizet (joué en 1875). Asun Garikano l'a traduit en euskera en 1992 pour Pamiela.